Drömmen om Japan

Det har varit en underbar julhelg men jag har ätit så mycket att det enda jag just nu kan sysselsätta mig med är att läsa och drömma. Så jag läser en enastående bok av Joanna Bator om Japan och drömmer om vår resa dit som planeras till sommaren. Det händer rätt ofta att böcker som jag rekommenderar på min blogg finns inte i en svensk översättning men jag har hört att Joanna Bators "Japanese Fan: Going Back" snart ges ut på engelska. Missa inte denna bok! Här kan ni läsa lite mer om den: http://www.instytutksiazki.pl/en,ik,site,52,104,26358.php

I stället för en julklapp

Året närmar sig sitt slut och det borde vara dags för några sammanfattningar men de kanske kommer lite senare. Just nu, när det börjar bli dags för julklappar tycker jag att det är värt att namna att Dorota Maslowska som är en av Europas hetaste dramatiker och romanförfattare i mars 2012 kommer  för andra gången till Sverige! Visst är det ingen dålig nyhet så här inför julhelgen? En julklapp från oss på Polska institutet.

Ni kan möta Dorota i ett samtal med Marc Matthiesen om hennes författarskap, om språk och tillhörighet, nationalitet och konst. Samtalet kommer att arrangeras på Dramaten i samarbete med oss på Polska institutet. Dessutom blir det dramatiserade läsningar ur romanen Paw Krolowej och ur New York I love you but you are bringing me down: breven till Bijou – ett slags mejldagbok som författaren skrev då hon var bosatt i New York. Det är första gången som dessa texter framförs på svenska.

Samtalet ingår i en samtalsserie med framstående europeiska dramatiker som  arrangerats i samverkan med Goethe-institutet, Rumänska kulturinstitutet och Italienska kulturinstitutet. Utgångspunkten är dramatikerns och teaterkonstens roll i dagens Europa som genomgått omvälvande förändringar de senaste decennierna. Hur förhåller sig teatern och framför allt dess textförfattare till samtiden?

Dorota Masłowska, fot.K.Śliwa

Jag var ledig ett par dagar för att hinna med alla pepparkakor, pepparkakshus osv. men nu är jag tillbaka på jobbet - bara en dag och kortare än vanligt. Jag sitter på kontoret alldelles ensam och det känns lite läskigt men också skönt på  något sätt. Och snart blir det dags för min familjetid med många, många gäster. God Jul!!!

Korczak

2012 är det Korczakår i Polen. Janusz Korczak var läkare, pedagog och författare. Han var också föreståndare för ett barnhem för föräldrarlösa judiska barn. Under kriget deporterades Korczak tillsammans med c:a 200 barn samt ett antal medarbetare från barnhemmet till förintelselägret Treblinka där de gasades ihjäl...
Korczak lanserade för sin tid mycket revolutionerande och moderna idéer om barnuppfostran och kände stor respekt för barnens integritet.

Korczaks barnböcker är inte lika kända i dag som hans pedagogiska verk (särskilt "Barnets rätt till respekt") men en av mina medarbetare har lyckats köpa på ett litet antikvariat en mycket gammal utgåva av "Lille Kung Mattias" på svenska. Numera känns det verkligen som att vi har en gömd skatt på institutet för boken är ilustrerad av Veronica Leo och den är såååå vacker. Kolla bara på de här bilderna:

Polska institutets team

Polska institutets (www.polskainstitutet.se) team på Polska institutets julbord 2011

För mig var det sista julbordet som Polska institutets chef för jag avslutar min tjänst på institutet i början på 2012. Men då blir det dags för en rolig fest till, min avskedfest!

Vilken fantastisk bok!

Jacek Hugo-Bader tillhör en ny generation polska reportageförfattare. Hans tidigare mycket kända bok handlar om Ryssland.  Biała gorączka – Vita febern heter den och beskriver den postsovjetiska verkligheten.
Stefan Ingvarsson har skrivit mycket intressant om Vita febern här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=3070125
Den nya boken Dzienniki Kołymskie - Dagbok från Kolyma handlar igen om nutida Ryssland men den här gången reser Jacek Hugo- Bader till Kolyma,  en region i nordöstra Sybirien som under Stalins tid vid makten blev den mest ökända av Gulags provinser.
Vilken otrolig bok. Jag hoppas att den kommer att översättas till svenska

Otur

Jag vet inte om det är bara min otur och tillfälligheternas spel men varje gång jag lyssnar på Ring P1 (och detta gör jag inte regelbundet så det är kanske bara så att jag har just mycket, mycket otur) blir jag ledsen, chockad eller.... skrämd.

Det går långsamt

"(...) diversity and creativity work together to power innovation and economic growth. (...) There is much to gain economically from being an open, inclusive and diverse community" skriver Richard Florida i sin bästsäljande "The Rise of the Creative Class". Jag tänkte på den här boken i fredags då jag var på min polska vänninas disputationsfest. Hon kom till Sverige för tio år sedan, redan då som en superduperutbildad specialistläkare med en doktorsexamen från Polen. I början togs hon lite så där halvt på allvar eftersom hon var ju en kvinna ( i en mycket manlig miljö) och dessutom  en kvinna från... Östeuropa. Efter tio år betyder hennes forskning så mycket för den världskända forskningsklinik hon är knuten till att det pratas helt öppet (och den här gången mycket på allvar) om  att detta kan leda till ett enormt genombrott inom hennes forskningsfält.

I går var jag på en middag organiserad till Maria Skłodowska-Curies ära (100 år efter hennes andra Nobelpris). Hon var ju också en invandrarkvinna som fick uthärda mycket just på grund av  att hon var kvinna och dessutom utlänning. Är dagens Europa mycket annorlunda än det var då? Skulle den unga forskaren Maria Skłodowska välkomnas i dag t.ex. till Sverige med öppna armar och mycket tilltro? Jag tvivlar på det. Hon skulle behöva kämpa tre gånger hårdare än hennes svenska kollegor.

Usch, man hör och läser verkligen mycket för sällan om den kreativitet och innovation som en riktig mångfald på arbetsplatser kan innebära.Det verkar som att Europa drar sina slutsatser väldigt långsamt ...