Det går långsamt

"(...) diversity and creativity work together to power innovation and economic growth. (...) There is much to gain economically from being an open, inclusive and diverse community" skriver Richard Florida i sin bästsäljande "The Rise of the Creative Class". Jag tänkte på den här boken i fredags då jag var på min polska vänninas disputationsfest. Hon kom till Sverige för tio år sedan, redan då som en superduperutbildad specialistläkare med en doktorsexamen från Polen. I början togs hon lite så där halvt på allvar eftersom hon var ju en kvinna ( i en mycket manlig miljö) och dessutom  en kvinna från... Östeuropa. Efter tio år betyder hennes forskning så mycket för den världskända forskningsklinik hon är knuten till att det pratas helt öppet (och den här gången mycket på allvar) om  att detta kan leda till ett enormt genombrott inom hennes forskningsfält.

I går var jag på en middag organiserad till Maria Skłodowska-Curies ära (100 år efter hennes andra Nobelpris). Hon var ju också en invandrarkvinna som fick uthärda mycket just på grund av  att hon var kvinna och dessutom utlänning. Är dagens Europa mycket annorlunda än det var då? Skulle den unga forskaren Maria Skłodowska välkomnas i dag t.ex. till Sverige med öppna armar och mycket tilltro? Jag tvivlar på det. Hon skulle behöva kämpa tre gånger hårdare än hennes svenska kollegor.

Usch, man hör och läser verkligen mycket för sällan om den kreativitet och innovation som en riktig mångfald på arbetsplatser kan innebära.Det verkar som att Europa drar sina slutsatser väldigt långsamt ...